Shame shame shame
shame on me.
Dumt av mig att inte skriva igen. Så ni vet att jag inte är ledsen. Som jag tror att jag har sagt förut så kommer det fortfarande svackor då jag blir ledsen och arg. Det underbara är dock att de kommer alltmer sällan och håller i sig kortare och kortare tid. Denna svacka varade väl ett dygn ungefär, sen var det bra! =) Ringde ett "inte alls-produktivt" samtal till Johan som bröts när jag var som mest ledsen. Han svarade inte på mitt mess på två timmar för att han inte kollade telefonen (vilket kan irritera mig ganska mycket så här i efterhand, snacka om att inte ha något behov av att reda ut saker och skita i om vi är osams när vi lägger på) och ändå kunde jag släppa det sen. Vi glömde bara bort samtalet. Typ.
Mår rätt bra igen. Det jobbiga är bara att jag har varit hängig och nere så länge nu att när jag är glad och sprallig som jag egentligen kan vara ganska ofta får jag en massa kommentarer om att jag är ovanligt glad.
Exempel: jag har precis bytt p-piller. Var skitnervös för detta då jag aldrig bytt förut och ätit mina förra i 11 år. Mår dock bra hittills. Igår träffade jag Johan och några andra och såg film. Var glad och busig och fick (när jag nämnde att det kanske inte var så farligt att byta p-piller) kommentaren att jag börjat äta glädjepiller. För jag var ju glad.
Jag blir så ledsen när Johan inte kan tänka positiva saker om mig. Vi har pratat om att vi måste släppa gamla förväntningar på varandra om att vi ska göra alla gamla dåliga vanor, om vi någonsin ska kunna ändra oss. Men så fäller han krokben för mig så här hela tiden. I fredags bad jag honom att höra av sig när han kommit till Gävle, om han hade tid. Hans svar var: jag lovar inget, för då kommer jag glömma, så blir du besviken och irriterad på mig. Lätt att bryta vanor när han ser det som att jag omöjligt kan??
Jaja, han får tro vad han vill.
I´m better than that.
Dumt av mig att inte skriva igen. Så ni vet att jag inte är ledsen. Som jag tror att jag har sagt förut så kommer det fortfarande svackor då jag blir ledsen och arg. Det underbara är dock att de kommer alltmer sällan och håller i sig kortare och kortare tid. Denna svacka varade väl ett dygn ungefär, sen var det bra! =) Ringde ett "inte alls-produktivt" samtal till Johan som bröts när jag var som mest ledsen. Han svarade inte på mitt mess på två timmar för att han inte kollade telefonen (vilket kan irritera mig ganska mycket så här i efterhand, snacka om att inte ha något behov av att reda ut saker och skita i om vi är osams när vi lägger på) och ändå kunde jag släppa det sen. Vi glömde bara bort samtalet. Typ.
Mår rätt bra igen. Det jobbiga är bara att jag har varit hängig och nere så länge nu att när jag är glad och sprallig som jag egentligen kan vara ganska ofta får jag en massa kommentarer om att jag är ovanligt glad.
Exempel: jag har precis bytt p-piller. Var skitnervös för detta då jag aldrig bytt förut och ätit mina förra i 11 år. Mår dock bra hittills. Igår träffade jag Johan och några andra och såg film. Var glad och busig och fick (när jag nämnde att det kanske inte var så farligt att byta p-piller) kommentaren att jag börjat äta glädjepiller. För jag var ju glad.
Jag blir så ledsen när Johan inte kan tänka positiva saker om mig. Vi har pratat om att vi måste släppa gamla förväntningar på varandra om att vi ska göra alla gamla dåliga vanor, om vi någonsin ska kunna ändra oss. Men så fäller han krokben för mig så här hela tiden. I fredags bad jag honom att höra av sig när han kommit till Gävle, om han hade tid. Hans svar var: jag lovar inget, för då kommer jag glömma, så blir du besviken och irriterad på mig. Lätt att bryta vanor när han ser det som att jag omöjligt kan??
Jaja, han får tro vad han vill.
I´m better than that.
Kommentarer
Trackback
