Ah just.
Har känt mig väldigt tillfreds med livet senaste dagarna. Skönt det med. Kanske beror det på solen och allt mys tillsammans med sambo och hund, kanske beror det på att alla pusselbitar kring flytten börjar falla på plats. Kanske beror det på att det går bra för mig på skolan och att jag tror på mig själv. Kanske beror det på att jag äntligen ser slutet på min vistelse i Stockholm. ALDRIG mer ska jag bo här. Aldrig mer.
Jo! Har blivit friskförklarad också! Inte många av er som hört om det kanske, men när jag skulle ta TBC-vaccin för ett antal år sedan fick jag en reaktion. Det ledde till att jag vara tvungen att röntga lungorna under en tvåårsperiod för att de skulle kunna utesluta att jag hade tbc. Det var förmodligen inte så att jag hade det eftersom jag inte hade några symptom, men smittskyddslagen är ganska hård på det där. Tack vare Sthlms sjukvårds ofantligt långa väntetider blev det en utdragen process, men idag fick jag äntligen besked om att jag är avskriven från deras listor. Jippie!
Nej, nu är det dags att sova. Tog på mig den långa jobbardagen (lördag, Johan får söndagen) så att jag kan parta till det lite hos en klasskompis imorgon. Shit, hur gör man?? Var en evighet sen sist. (oktober tror jag, iallafall som jag var med kompisar, annars nyår) =S Kul ska det bli iaf!
Good night folks!
Uppdatering
Sen sist har jag varit upp till torpet ytterligare en gång för att fira mammas femtioårsdag och träffa ALLA mina syskon samidigt för första gången på fem år. Det är inte lätt det där.. Nästa gång blir förhoppningsvis då syster fyller trettio, om ett år bra precis.
Annars då? Ja, träffat de som ska ta över vår lägenhet. Som tur är vill de flytta in tidigare så vi får bara en veckas dubbelhyra! =) Har nästan klart med lägenheten i Mjölby, måste bara bevisa att vi tjänar lite pengar. Tittar runt efter ytterligare en bil.. =( Känns tungt när man precis köpt en. Men inte så mycket att göra åt.
Kommer inte på så mycket mer. Massa saker runtomkring som händer: planerar avslutningskul för klassen och som vanligt tar Nina på sig en massa extra ansvar, försöker få ledigt till cupen, vet snart hur det blir, väntar på Erik som kommer hem från flickvännen och Italien ikväll *nyfiken till tusen på hur det har varit*, glad över pappa som äntligen fått lite ordentlig vedhjälp,
Varje dag spenderas på fältet nuförtiden då vi klipper bilar, dyker i ammoniak (så sent som idag gjorde jag och en tjej det i vanliga larmställ och fick spela att ammoniaken gått igenom. Det resulterade i en riktig kalldusch med strålrören (foggarna, om ni vill veta vad vi brandisar säger! ;) Hahaha, kul var det. Fick låna lärarnas bil och åka och byta om). Vi rökdyker, på alla möjliga sätt och vis för snart har vi examinationer. Lite längre fram ska vi börja med trafikolycka buss och tåg.
Det är min vardag.
=(
Dåligt.
OJ!
Nåväl, för att svara (om folk nu återvänder när jag inte har några bilder att lägga in denna gång!) på lite frågor:
Japp, underbaraste sötaste Zina är en Rhodesian Ridgeback, 2,5 år gammal. Ovanligt slank för att vara en sådan, men så var hon minstingen i kullen. Fotona är tagna utanför Backe som ligger i nordöstra jämtland. Och Jessica: jag vet. Försökte fundera och vrida och vända så vi skulle komma till Östersund, men vi passerade inte ens där en enda gång. Åkte över Sundsvall och sparade säkert tio mil på det. Men jag ska snart upp igen, flyga för att komma på mammas 50-årskalas. Det är nästa helg (12-13) och jag ska inte flyga hem förrän måndag morgon men ska förmodligen in till Ö-sund på söndagskvällen. Har du tid för mig då?
Idag har vi rökdykt. Och i förrgår. Gick så bra idag, fick massa beröm! Igår körde vi trafikolycka tankbil och jag fick springa benen av mig. Och allt hade varit så mycket lättare om Johan inte kört ett träningspass med mig i tisdag som jag fortfarande har rejäl träningsvärk efter.. :S Det är allt sen sist.
Puss och godnatt.
Påsk i torpet och sliten Nina
Hej allesamman! (hahaha, fick det i huvudet och var bara tvungen att skriva det då)
Jag tänkte uppdatera min blogg efter påskens bravader, men återkomsten till Stockholm blev en stressig och slitsam upplevelse och jag har därför inte funnit någon kraft, eller tid för den delen, att göra detta förrän nu. Skälet till detta är att vi var tillbaka i Upplands Väsby onsdagen den 26:e på kvällen, då var allt vi hann att packa in allt vi fått med oss norrifrån. På torsdagen drog skolan igång igen med en heldag med skärbrännare, stöttor (spika ihop plankor för att stötta hus) och lyftstation (vi byggde en trefot av stockar och lyfte betongblock på några ton). Helgen blev sinnessjukt hektisk med flyttstädning av Johans farfars lägenhet (han har gått bort nu och varit dålig ett tag så det var väl en stund sen lägenheten städats ordentligt. Som i några år) direkt efter skolan på fredagen, sex timmar höll vi på. Sen hem, äta och gå och sova för vid fem skulle jag upp och köra lastbil. Höll på i sju timmar totalt, hem och äta och sen till Solna för att fortsätta städningen. Blev sex timmar även den dagen, hem och käka middag och sedan i säng eftersom Johan skulle upp vid fem på söndagen och köra lastbil. På grund av alldeles perfekt timing förlorade vi ju precis som alla andra en timmes sömn den natten. Så fort Johan kommit tillbaka och vi ätit lunch satte vi av mot Solna för ytterligare åtta timmars städning. Strax innan nio på söndagskvällen rullade vi in på vår p-plats, och hade då kvar att äta middag och duscha av all slem från toalettstädningen. Skolan tog dock ingen hänsyn till vårt slit utan 8.15 skulle vi befinna oss där för att köra skumövning (Johan) och tryckluft (Nina). Med en spirande infektion i kroppen fick jag dock ge mig efter tandborstningen på morgonen och vinglande återvända till sängen för några fler timmars sömn. Allting snurrade med en väldig fart och det var mäkta obehagligt. Vid lunch mådde jag bättre och åkte till skolan för att klippa sönder bilar och hjälpa gamla tanter att linda sina brutna (inte på riktigt) ben! Hem, kasta i sig middag och så iväg till simskolelektionerna jag är assisterande lärare till varje vecka. Ni kanske kan gissa att jag var slut då jag kom hem från skolan idag och all stress släppte?! Nu har jag iallafall en lååång helg med väldigt få måsten framför mig. Tre dagar ledigt bara jag och vovven, och en skoluppgift att göra. Resten av tiden får vi göra precis vad vi vill! Och med denna underbara vår i luften kan det väl inte annat än att bli underbart, Zina och jag..
För övrigt är livet överhuvudtaget lättare och jag väldigt mycket gladare när solen hittat fram igen. Har nog befunnit mig i en liten "depression" eller svacka eller vad man nu vill kalla det. Jag är en sån person som behöver mycket ljus, som blir oändligt trött på vintern och lätt till sinnet när våren kommer. Dock brukar det ju vara så att man i januari och kanske speciellt februari får börja jobba med sin ljusbrist eftersom solen brukar kika fram och reflekteras i den vita snön för att skapa de vackraste vykortsdagarna ever, enligt mig. Nu är det ju tyvärr så att jag inte längre bor i Norrland, vilket lett till att det varken funnits snö eller sol då min kropp förväntade sig lite ljus. Hela januari och februari regnade det och med varje regndroppe som kom ner minskade nog min energi. Men nu har jag fått mig en extra stor startportion sol på de jämtländska vidderna, samt en underbar vårig sol med otrolig värme även här i Stockholm, så därför mår jag alldeles prima igen!
Det blev en lång historia om något jag inte alls tänkt skriva om. Mitt syfte var att berätta om vår underbara påsk, men jag gör det lite kortfattat här och med kommentarer då, så får bilderna berätta det mesta. Vi hade en väldigt lugn och vilsam påsk med en hel del godis, friskluft i torpet, fiske, jakt och allmänt samkväm med alla föräldrarna (dock inte på samma gång). Helt enkelt underbart. Vi hann också gå igenom och få med oss en hel del av det vi ville ta med oss i flytten. Nej, dags för bilderna tror jag. 
Höga kustenbron
Parasail efter skoter (den lilla, lilla pricken där nere!) ca 70 m upp!
Och så här såg vi ut.
Frusen bäsis när vi pimplar
Min egen Starwarshjälte! <3
Vackra flickor (mamma och Zina) och torpet. Och våran bil där i bakgrunden åsså!
Takskottning. Det fanns lite snö som ni ser!
Och galna Zina ville vara med uppe på taket.
Mina underbaraste älsklingar!
Trötta efter en heldag ute..
Underbara, vackra, vackra jämtland.
En väldigt modig och ganska retsam räv som satte sig en sex, sju meter bakom bilen och njöt av att hur mycket ZIna än skällde så kunde hon inte nå den. Tänk om vi öppnat bagageluckan! Stackarn haltade också, men otroligt nyfiken var den! Vi pratade länge och väl med den där den efter ett tag halvlåg på vägen, innan den sakta lommade in i skogen.
Det var vår påsk, hoppas eran var lika underbar!
