faijah

Hej allihopa!

Jag är precis på väg att avsluta min femte dag (varav tre och ett halvt dygn i sträck) av min introduktion som brandman. Har varit på två skogsbränder och två andra nästintill oväsentliga larm. Alla är trevliga och det känns fortfarande overkligt. Kan inte riktigt släppa tanken att jag fortfarande skulle vara en praktikelev. Så sent som idag blev jag ju dessutom tillfrågad om jag var det. Det känns som att jag alltid kommer att vara utöver den ordinarie styrkan (har ju gått extra denna vecka), som att det aldrig kommer att hänga på mig när det hänt nåt. Kanske ett förnekande inför det stora ansvaret, vad vet jag. På onsdag börjar det på riktigt iallafall.

Pricken över i blir väl då jag får mina egna kläder, då kanske poletten trillar ner att det faktiskt är på riktigt. Eller första trafikolyckan. Det känns läskigt. För tillfället heter jag iallafall Jens Bernhardsson, tydligen den minsta killen som jobbat på denna station och som inte längre är kvar..!

Hur har ni det? Vi har inte fått internet hemma så hör av er här eller på mail, kan inte läsa en massa bloggar nu.
Nej, nu är det dags att sätta sig i bilen. Har inte sett mina älskade sambos på fem dagar nu och jag saknar dem båda så jag håller på att gå i bitar. Vi var ju tillsammans dygnet runt förut..

Kärlek till världen, livet är bra!