Tisdagkväll
Sitter uppe alldeles för sent, som vanligt. Datorn är livsfarlig, och internet ännu värre. Det är alldeles för lätt att fastna vid de båda och sedan ödsla timme efter timme..
Tänkte iallafall berätta lite snabbt om de senaste dagarna: igår var jag på stationen hela dagen. Höll i övning och spenderade åtskilliga timmar med att diskutera med olika människor om jobbet som brandman, träning och en rapport jag skrivit under praktiken. Jobbigt att mitt lilla PM blåstes upp till gigantiska proportioner, och jobbigt att det är mycket taggar utåt, men intressant och otroligt lärorikt att ha dessa samtal. Hela mitt liv har jag på nåt sätt ansett mig vuxen och med både fötterna på jorden, speciellt efter mitt LÅNGDISTANSförhållande och den lite längre resan, men för varje dag som går inser jag att jag varit naiv gällande ett antal saker och känner att man inser hur världen egentligen fungerar. Nu är det kanske en liten överdrift (hoppas jag iallafall), åtminstone den delen om att världen skulle se ut på det sätt jag sett den senaste året. För det är inte en särskilt vacker värld isåfall. Och lite bättre än så tror jag nog att den är. Jag tror bättre om människan också för den delen..
Kvällen blev lite jobbig, för de ville att jag skulle hoppa in och jobba simskola med fem minuters varsel. Orkade dock inte efter en lång dag och ingen middag, så jag fick komma hem ändå. Tur var väl det eftersom det enda jag orkade göra var att äta, sen rasade jag ihop på en madrass på golvet och somnade. Har varit lika trött idag, börjar fundera på om det är mörkret. Brukar ju bli så för mig varje år när vintern börjar anlända. Tur då att jag får lite ljus- och värmeterapi några veckor! =P
Förresten, gick det så jävla pissigt med rullbandstestet igår. Jag som tyckt att det gått så bra.. Men farten är svår, den gör mycket. Framförallt att pulsen går upp så himla fort. Det är kondisen som är problemet, bara ut och springa! Körde ett ryggpass på morgonen också, ajajaj vad ont jag har.. Fick lite hjälp med chinsen och blev tvingad att göra betydligt fler än vad jag ville. Höll på att tappa greppet och ramla ner bara för jag var så trött i underarmarna. Alltid är det de som ger upp först. Ska nog köpa en sån där tångliknande pryl som man tränar greppstyrka med, säkert bra.
Idag har jag varit med på praoelevernas (niondeklassare) lektioner. Var ganska kul och framförallt jättenyttigt att repetera en del saker, speciellt nu när det var några månader sen man höll på med grejerna. Vi hade stegövning och rappellering, och sen lite kem på eftermiddagen. Intressant att se "ungdomarna" (känner ingen som är i den åldern nu, förutom Johans syster då, men det är ju bara en person -kul att se hur de funkar i grupp). Måste, med risk för att låta nördig, ultrafeministisk och gammal, säga att det märktes att tjejerna kommit lite längre i utvecklingen. Killarna kunde liksom inte ens hålla fokus så länge att de hörde hela instruktionerna. Och dagens individsamhälle speglar sig verkligen i deras beteende. Det är ju något vi fått lära oss på skolan, att samarbeta. Alltid, i allt vi gör. Vi är inte individer som brandmän, vi är ett team, som dessutom oftast bara klarar uppgifterna tillsammans. Men de var inte så bra på att hjälpa varandra. Då dök en tanke upp -kanske är det något man borde öva mer på i skolan, för att motverka att människan isolerar sig från andra? Ni vet, det som vi är så himla bra på i det avlånga landet Sverige. Nåja, nog med analys för idag.
Kvällen har varit mysig, med middag med Erik, massage och lite "quality-time". Har inte blivit mycket tid att umgås sen sommaren började, eftersom han så ofta måste vara här när jag INTE är det. Har hunnit göra lite nytta också, men det mesta är kvar till imorgon. Jäj! Inte. Laga bilen, efterdra muttrar, städa, tvätta, packa, rensa, förebereda. Sen iväg till min sista stund som LIA-elev på Brandkåren Attundas station i Upplands Väsby. Sorgligt kommer det vara, men också skönt. Pusslandets tid är förbi. Iallafall det extrema pusslandet.
Ojojoj, vad snabbt jag berättade om de enormt många dagarna sedan mitt senaste inlägg! Hahaha. Måste erkänna att problemet med att hålla mig kort är en av mina största svagheter. Och jag vet att det inte låter särskilt farligt, men tro mig, det ställer till med en hel del problem ibland.
Jag avslutar med att lägga in lite bilder på mig från bilbrandsläckningen jag gjorde i torsdags. Ha det bra alla, och skriv gärna nåt! Eftersom det tar hundra år att lägga in dem här i inlägget, lägger jag dem i min "bilder"-mapp istället.
Tänkte iallafall berätta lite snabbt om de senaste dagarna: igår var jag på stationen hela dagen. Höll i övning och spenderade åtskilliga timmar med att diskutera med olika människor om jobbet som brandman, träning och en rapport jag skrivit under praktiken. Jobbigt att mitt lilla PM blåstes upp till gigantiska proportioner, och jobbigt att det är mycket taggar utåt, men intressant och otroligt lärorikt att ha dessa samtal. Hela mitt liv har jag på nåt sätt ansett mig vuxen och med både fötterna på jorden, speciellt efter mitt LÅNGDISTANSförhållande och den lite längre resan, men för varje dag som går inser jag att jag varit naiv gällande ett antal saker och känner att man inser hur världen egentligen fungerar. Nu är det kanske en liten överdrift (hoppas jag iallafall), åtminstone den delen om att världen skulle se ut på det sätt jag sett den senaste året. För det är inte en särskilt vacker värld isåfall. Och lite bättre än så tror jag nog att den är. Jag tror bättre om människan också för den delen..
Kvällen blev lite jobbig, för de ville att jag skulle hoppa in och jobba simskola med fem minuters varsel. Orkade dock inte efter en lång dag och ingen middag, så jag fick komma hem ändå. Tur var väl det eftersom det enda jag orkade göra var att äta, sen rasade jag ihop på en madrass på golvet och somnade. Har varit lika trött idag, börjar fundera på om det är mörkret. Brukar ju bli så för mig varje år när vintern börjar anlända. Tur då att jag får lite ljus- och värmeterapi några veckor! =P
Förresten, gick det så jävla pissigt med rullbandstestet igår. Jag som tyckt att det gått så bra.. Men farten är svår, den gör mycket. Framförallt att pulsen går upp så himla fort. Det är kondisen som är problemet, bara ut och springa! Körde ett ryggpass på morgonen också, ajajaj vad ont jag har.. Fick lite hjälp med chinsen och blev tvingad att göra betydligt fler än vad jag ville. Höll på att tappa greppet och ramla ner bara för jag var så trött i underarmarna. Alltid är det de som ger upp först. Ska nog köpa en sån där tångliknande pryl som man tränar greppstyrka med, säkert bra.
Idag har jag varit med på praoelevernas (niondeklassare) lektioner. Var ganska kul och framförallt jättenyttigt att repetera en del saker, speciellt nu när det var några månader sen man höll på med grejerna. Vi hade stegövning och rappellering, och sen lite kem på eftermiddagen. Intressant att se "ungdomarna" (känner ingen som är i den åldern nu, förutom Johans syster då, men det är ju bara en person -kul att se hur de funkar i grupp). Måste, med risk för att låta nördig, ultrafeministisk och gammal, säga att det märktes att tjejerna kommit lite längre i utvecklingen. Killarna kunde liksom inte ens hålla fokus så länge att de hörde hela instruktionerna. Och dagens individsamhälle speglar sig verkligen i deras beteende. Det är ju något vi fått lära oss på skolan, att samarbeta. Alltid, i allt vi gör. Vi är inte individer som brandmän, vi är ett team, som dessutom oftast bara klarar uppgifterna tillsammans. Men de var inte så bra på att hjälpa varandra. Då dök en tanke upp -kanske är det något man borde öva mer på i skolan, för att motverka att människan isolerar sig från andra? Ni vet, det som vi är så himla bra på i det avlånga landet Sverige. Nåja, nog med analys för idag.
Kvällen har varit mysig, med middag med Erik, massage och lite "quality-time". Har inte blivit mycket tid att umgås sen sommaren började, eftersom han så ofta måste vara här när jag INTE är det. Har hunnit göra lite nytta också, men det mesta är kvar till imorgon. Jäj! Inte. Laga bilen, efterdra muttrar, städa, tvätta, packa, rensa, förebereda. Sen iväg till min sista stund som LIA-elev på Brandkåren Attundas station i Upplands Väsby. Sorgligt kommer det vara, men också skönt. Pusslandets tid är förbi. Iallafall det extrema pusslandet.
Ojojoj, vad snabbt jag berättade om de enormt många dagarna sedan mitt senaste inlägg! Hahaha. Måste erkänna att problemet med att hålla mig kort är en av mina största svagheter. Och jag vet att det inte låter särskilt farligt, men tro mig, det ställer till med en hel del problem ibland.
Jag avslutar med att lägga in lite bilder på mig från bilbrandsläckningen jag gjorde i torsdags. Ha det bra alla, och skriv gärna nåt! Eftersom det tar hundra år att lägga in dem här i inlägget, lägger jag dem i min "bilder"-mapp istället.
Kommentarer
Trackback
